Jag har ett dilemma, ett dilemma jag haft ett väldigt bra tag nu. Jag tappar ofantligt mycket hår, mer än min katt?! Min hårfrisörska säger jämt och ständigt att det beror på stress och att jag ska lära mig att ta det lugnt innan jag blir helt skallig. Men jag känner mig inte stressad, eller inte så ofta... Kanske är det så att jag är undermedvetet stressad och tappar därför så mycket.
När jag säger att jag tappar mycket hår så menar jag verkligen mycket. Jag kan få fulla näven med hår när jag duschar och jag märker verkligen skillnad på håret och det gör hårfrissan med. Jag har i vanliga fall väldigt tjockt hår men nu är det inte det längre, det har blivit väldigt tunnt.
Tycker det var skönt när man bodde hemma när mamma kunde rensa sifonen från allt äckligt blöta hår som samlas, nu måste man ju klara allt sånt själv... Huvva så äckligt det är!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar