Tycker inte om!

Snart blir det att traska i regnet för att gå på medarbetarsamtal....
Tycker inte om dessa samtal, brukar bara må skit efteråt. Det enda man får höra är att man ska förändras till det hårdare. Att sluta vara den som inte säger något eller gör en fluga förnär.

Jag har ALLTID varit så att jag undviker konflikter och varit den blyga, försiktiga som inte vill synas eller höras i första taget.
Varför får inte jag vara som jag är? Varför ska jag förändras till någon som jag inte vill vara? Varför duger inte jag som den person jag blev född till?
Dessa frågor kommer alltid upp i mitt huvud efter (spelar ingen roll vilket) samtal med min chef. För varje samtal vi har med varandra så tycker hon alltid att jag ska vara som den, eller som den, ja som dom som har mer "stake" i sig.
Och jag har alltid fått lär mig enda sen små skolan att man ska vara som man är och inte försöka vara någon annan....

Eller är det så att man måste förändras, byta personlighet i vuxen ålder för att duga som människa? Att bli en helt annan person bara för att bli respekterad av sin chef?

Varför ska man alltid sträva efter att vara som alla andra vill att man ska vara och inte sträva efter att vara som man själv vill att man ska vara?